En väska

Sista arbetsdagen på mailen är över, och väskan är så gott som packad. Att packa en väska för ett halvår kan låta som en utmaning, men i själva verket packar jag bara för en vecka. När den veckan är slut kommer det en ny vecka, och under den kommer jag förmodligen i princip att använda samma saker som under den första. Med fördel kan nämnda saker tvättas däremellan. En cache hanns med på hemvägen från jobbet, har kört förbi denna var och varannan dag på väg från jobbet sen sommaren började, så jag kände att om den skulle tas nån gång så var det idag! Loggades och hittades snabbt och lätt, gav mig sedan på ytterligare en. Här stötte Strandsatt (mitt cachingalias) dock på patrull i form av en massiv vägg av bränn-nässlor! Dum och envis som man är försökte jag forcera nässlorna, men efter att ha lufsat runt i snåret med dålig mottagning och allt mer smärtade ben (hade shorts) en stund beslutade jag mig för att ge upp denna. Nässelutslagen lindrades medelst vatten från en närbelägen kran innan återgången till bilen och fortsatt färd mot kaffe och en halvt packad väska..

Bilden här är inte från idag, men får illustrera hur jag brukar se ut under utförandet av tidigare nämnd hobby. Hade snåren inte varit värre än på bilden hade jag inte backat!

Prolog 2

Veckan som varit har jag rest runt en bit i västra Sverige, mestadels slumpmässigt. Anledningen till att det tas upp här, är att en av de platser som besöktes var det omtalade Världsarvet i Tanum. Jag har varit här en gång tidigare, men det skedde i ett tidigare årtusende. Förutom själva hällristningarna, finns på platsen även ett museum tillägnat dessa där man kan gå in gratis och prova på bågskytte. Kaffet på Café Skålgropen är dock inte gratis, men kändes väl värt pengarna då det väckte trötta huvuden till liv efter en natt i tält på den närbelägna campingen.
Museet imponerade på mig genom sitt sätt att presentera teorierna kring hällristningarnas bilder i dramatiserad form som en film utan ord, vilken visades i taket. Smidiga stiliserade skepp flöt fram, voltigörer voltigerade (eller vad voltigörer nu gör) och vapen viftades i luften. Kort och gott, en stor del av de kända ristningarna fanns representerade.

I pedagogiskt syfte var även museets toaletter utsmyckade med hällbilder.

Men den personliga favoriten från detta besök får dock ändå bli krigaren på papperskorgen som demonstrativt kastar en skålgrop.