Introduktion till Lettisk Mat

Det börjar bli dags att göra en djupdykning i det lettiska köket, som innehåller både sådant som är välbekant och helt främmande element.
Det lettiska köket kan väl sägas vara en kombination av köken från de länder som i olika omgångar dominerat i regionen, dvs i kronologisk ordning de tyska, svenska och ryska köken. Alla kockar som varit inblandade i tillagandet av den lettiska soppan har bidragit med sina favoriter till en milt uttryckt unik blandning.

Det kanske mest typiska inslaget och basvaran i lettisk vardagsmatlagning är den enkla potatisen (kartupelis) i alla tänkbara former och utföranden. Stekta, kokta, i ugn..
En ursprungligen rysk rätt har blivit för lettiska studenter vad nudlarna är för de svenska: pelmeni. Pelmeni är lite som ravioli utan sås, pasta med fyllning.De köps normalt färdiga, och kokas eller steks sedan på ett par minuter. Ätes med en klick surgrädde (skābais krējums).

Vilket för oss in på området grädde. I Lettland finns det två sorters grädde, dels sötgrädde (salde krējums) som är vad vi brukar kalla grädde. Sen finns även surgrädde (skābs krējums) som mest påminner om creme fraiche, och fungerar ungefär likadant i recept, men även används direkt som dressing.
En annan mjölkprodukt som används i stor utsträckning är keso (biezpiens). Keso kan man fylla piroger med, fylla pannkakor med, servera i okänt antal smaker samt även använda som fyllning i choklad (!), de sistnämnda brukar kallas karums.
Piroger finns i två olika varianter, som båda har mycket litet gemensamt med Gorbys. En rysk: Pirog och en lettisk: Pīrāgi. En pirog är oftast fylld med grönsaker eller annat medan Pīrāgi oftast innehåller kött. Ibland serveras de varma, ibland kalla och ibland ljumna. De kan fungera som frukost, mellanmål eller tilltugg.
Soppor förekommer ofta i olika varianter, både som förrätt och huvudrätt.

Vad har då de tidigare kökscheferna i den lettiska soppan bidragit med för delar?
Tyskland är möjligen det land som kraftigast påverkat matkulturen i Lettland. En förkärlek till korv (desa), öl (alus) samt surkål (kāposti, precis som allt annat kan detta fö användas som fyllning i pannkakor)

Under Sveriges hundra år i egenskap av kökschef i Baltikum blev sillen (siļķe) inlagd på menyn. Även köttbullarna (kotletes) finns på det lettiska matbordet, men om de kommer från oss är jag tveksam till. Däremot är kanelbullen (kanēļa bulciņa) förmodligen ett arv från denna tid.
Lettland har under ganska långa perioder varit ryskt, den senaste av dessa perioder slutade så sent som 1991. Naturligtvis har även matkulturen påverkats, och idag återfinns pannkakor (pankūkas), piroger samt studenternas favorit pelmeni på menyn.

Imorgon är det lördag, och jag ska förmodligen ut och plocka svamp!